Surrealistisk sannhistoria om en påse bröd.
Herrn som var begärlig efter det vita brödet drog helt sonika ut den ur kassen och sprang allt vad tygen höll tills vakten hann upp honom.
Hur det gick för franskan?
Inga men uppges den ha fått och lär nog smaka gott oavsett.
~ L
Det går framåt.
Nykomlingen ser ut som en gänglig tonåring, med långa ben som inte riktigt har koordinationen på rätt ställe. Kroppen avlång och smal som en hårig korv. Han är hur söt och gosig som helst - förutom då han biter i mina fötter och använder mig som klätterträd.
Aj säger jag bara. Men med lite uppfostring och kloklippning så ska det där nog gå över.
I övrigt har min tv sagt upp sig, mitt i scenen där Frodo jagas av otäcka Spindeln i Grottan. 3 sek. Och så var rutan svart. Poff!
~ L
Tillökning. Rond 2.
Resten av gårdagskvällen förflöt tämligen lugn. Lisa satt mest under sekretären för att ha full uppsikt på den där inkräktaren jag släpat hem. Däremellan i köket på soffan och morrade lite dovt då "lilleman" var och åt. Sen somnade han gott i soffan med mig. Lisa smög förbi ett par gånger och tittade storögt och med lite sårat uttryck, som om" -Vad har Du gjort mot Mig?". Men hon har aldrig försökt göra utfall och ge honom stryk.
I natt har han sovit ihopkurad hos mig efter att gjort lite utforskningar av sovrummet.
Nu sitter Lisa under soffan och kurar. Dit stack han nyfiket in skallen för en stund sen och det hördes ett dovt morrande igen och lite fräs. Men fortfarande inget anfall.
Och nu springer han omkring och kollar in sitt nya hem för fullt.
Och Lisa hon sitter där hon sitter. Under soffan.
Hade ett namn igår som jag tyckte lät bra, men inte idag, så tillsvidare får han heta "Lilleman".
Klart slut.
~ L
Lägesbeskrivning. Rond1.
Fortsättning följer.
~ L
Sista natten med ena katten.
Och det har då både jag och Lisa tänkt göra. Amen.
~ L
Kaninerkaninerkaniner.
http://dailybunny.org/
~ L
På spaning efter middagsmat.
Fröken Lisa har upptäckt ett nytt spaningsställe. Och ibland så har hon tur och en liten fågel visar sig på balkongräcket. Men närmare än så kommer hon inte. Se men inte röra. Och nu är det bara 3 dagar kvar innan vi blir 3. Så spännande!
Men för stunden ligger hon här bredvid mig och sussar gott i gungstolen. Drömmande om all mat som flyger omkring därute.
I övrigt ber jag er ignorera det faktum att fönstrerna inte sett skymten av putsning på hela året, förutom insidan då. Och nu är det snart nytt år och fort blir det vår så jag skjuter upp det tills dess.
~ L
Ett år och en vecka äldre och inte ett dugg klokare.
Som är rejäl att dricka ur. Blev SÅ GLAD! Och tryffelpralinerna och de urgoda hemgjorda kolorna jag fick, ska jag njuta av till teét under julledigheten.
~ L
Adorabla möss.
Fastän julen inte varar fram till påska.
Då min vänstra fot fortfarande behöver vila, så började jag i uttråkningens tecken rensa i mina "skräpgarderober", där man stuvat in allt möjligt och omöjligt rat och papper sen urminnes tider. Har suttit och sorterat allt från historiematerial från universitetstiden till gamla festsångshäften. Känns så otroligt skönt att ha rensat ut en massa gamla papper som jag inte begriper varför jag har sparat - som alla gamla matte skrivblock - vilket är ett ämne jag aldrig kommer att sätta mig och matematisera i igen. Någonsin. Men, där bland alla pappir så hittade jag även den här ganska gulliga dikten av Malin, som hon nog skrev för många många år sedan. Jag kanske får skäll för denna publicering av ett av hennes tidiga verk, men den risken tar jag. Återger den i original utan ändringar.
EN PÅSK-DIKT
AV: MALIN DAHLGREN
Påsk, påsk nu är det påsk.
Ibland går påsken jättefort!
Man tror att det snart är jul!
Men man tror fel
för sommaren och hösten ska hinna imellan.
Men det tänkär man inte alltid på.
Men nu när påsken är här ska man bara njuta. Slut.
~ L
Halvers fotlös men inte menlös.
Tackar min lyckliga stjärna för att jag snippade förbi Pressbyrån på vägen hem från julmarknaden i söndags och köpte Jamie Olivers fina tjocka julspecialtidning, samt den lika tjocka julspecialen från Country Living så man har nåt att göra. Samt att man kommer i ordentlig julstämning när man läser dessa två. Samt att jag har ett rykande färskt nummer av Lantliv att lusläsa.
Och en varm skön värmedyna att ligga på.
Och en gosig missekisse som ligger och kurrar på ens mage.
~ L
Inte bara recept på vanliga bröd.
......................?
.............!
...........................?!
?!?!?!?!!
~ L
När andra adventsmorgon glimmar.
Glömde ta med mig kameran, men jag kommer inte att glömma kaffet och saftig saffranskaka, möten med mänskor jag inte träffat på längelänge, doften av vedröken från alla brasor som brann runt om på området, snöprydda träd, inspirationen och glädjen att se alla fina hantverk, vila i Wallmarksgårdens värmande öppna spiseld och lyss till julsång och medsång med bl.a Marianne Folkesdotter, ljudet av hästens bjällror (den kraken var verkligen värt vartenda höstrå när han fick göra kväll så många vändor han/hon fick göra med alla mänskor
som ville åka), den ljuvliga smaken av souvas i pitabröd, snön som låg vit på träd och tak, alla vackra facklor som brann, det otroligt söta trollet som var tovat i ull och hår i pippilottor, tunnbrödsklämman med stekt strömming, röd lök, creme fraiche och vitkål, ekläter från Azerbadjan, lilltjejen på kanske 2 år, som la sig ner och vägrade gå en meter till, alla hundar som hade fullt upp att sniffa efter alla spår efter andra hundar.
Frågar mig även; vad är det för fel på en del människor som ALLTID, när de kommer i stora folksamlingar MÅSTE trängas på som om de var ensamma i hela i världen, och, gå i bredd, stanna och prata MITT I IN eller UTGÅNGAR, OCH bara för att man har barnvagn betyder det inte att man kan BRUSCHLA SIG FRAM SOM MAN VILL och sist men inte minst, den där killen som kom styrandes med SIN CYKEL GENOM TRÄNGSELN, vad tänkte han på??
~ L
En glad nyårstrall.
Eftersom min eminente bror T. har lagt beslag på min jul Mariah C skiva så spelade jag densamma på Spotify. Där finns även hennes Merry Christmas uppföljare. Som vanligt en del wailande, MEN sista låten gör mig riktigt jävla GLAD. En uppoppad version av den gamla goa slagdängan Auld Lang Syne. En sån där som man bara vill upp och skutta runt glatt till.
Jupp.
~ L
