naltatokut

Så var man tillbakas från årets upplaga av påskfirande i fjällen. Eller firande och firande; hem och ladda batterierna.
Och receptet som sådant är följande:

En rejäl dos av fjällvyer.
Sol.
Snövidder.
Blia.
Sitta ute på vår altan inbäddad i filtar,  blicka ut över Gardfjällets massiv och läsa en bok.
Mammas våfflor.
Göra upp eld ute i det fria när kvällsmörkret lagt sig, grilla korv och dricka varm choklad.
Tystnad.
Kalla nätter med ett himlavalv fyllt med stjärnor i alla storlekar. Ett himlavalv som man bara trodde fanns i sagorna. Om man inte har tur att vara uppväxt där det fortfarande finns ställen utan gatljus överallt.
Alla småfåglar som konverserar i alla tonarter.

Det sista en försmak av att våren är i antågande. Att det börjar vara dags för att göra den årliga turen till havet med några goda vänner.


Och så dom där flugparen som kopulerade hejvilt på den solvarma väggen på baksidan av huset. (Har dock inget med mitt batteriladdande att göra).

Så till er alla släpp fångarna loss det är åter vår!! Och vad/vilka det kan vara är ju en högst  en individuell fråga, men jag tror dock att det är lite för tidigt att klä sig i bikini och badbaxor.