Nya Ord.
Raggsockar och andra ting.
Folk som känner mig vet att jag är en riktig livsnjutare, och då menar jag inte bara sånt som har med mat & dryck och konsten att inte göra ett skvatt en hel dag - förutom att gå omkring i myskläder och raggsockar och kura ihop mig i soffan eller fåtöljen under en filt med en bra bok (läser aldrig dåliga böcker), en kopp te/kaffe/choklad och nåt gott till. Att inte yttrar ett ord på en hel dag, förutom att man surrar med katten då. Naturligtvis avkopplande musik.
Men sen så finns det annat som är livsnjutning, och det är att ta en "kraftpaus", stanna upp och observera vad som försigår i ens omgivning. Att bara var tyst och ta in allt det vackra som faktiskt omger oss i form av natur, underbara vänner, avkopplande ljud. Kolla in himlen; vilka häftiga moln det kan bildas. Kolla in trädtoppar. Man ser en fågel som sitter och putsar sina fjädrar och är det vår så kan man få se hur dom uppvaktar varandra, prasslet av löv ( om det inte är vinter förstås), en ekorre som kilar upp och ner för trädstammen. Vilka vackra färger det finns överallt. Dofter. Oändligt med ting och händelser som man går miste om för att man har så bråttom överallt. Alla måsten som man inte alls måste. Faktiskt.
Livet skriver kapitel.
"Men skulle världen fortgå som man förnuftigt räknar ut att den borde fortgå, ja om det blir bra elleri nte beror ju på vem som sitter och räknar ut, men till att börja med ska man nog vara glad och tacksam för att det åtminstone inte alltid blir som man räknar ut det, eftersom det man räknat ut inte sträcker sig mycket längre än till närmsta kväll eller närmsta morgon. I vårt fall, i vårt familjefall, och i min fläsk-och-potatis-och-Ville-utredning, där hade jag alldeles glömt bort att erotiken är starkare än fläsk".
Denna bok gavs ut 2001. Det året fyllde författaren Gerda Antti 72 år. Med detta vill jag bara säga att man ska inte underskatta gamla damers skriftande. Eller äldre. För 72 år är ju ingen ålder. Om man inte är en häst förstås.
Man ska aldrig dömma en hund efter håren.
Spears så kan man sjunga som en ängel. Och att det finns hopp för oss andra kärringar också.
http://www.youtube.com/watch?v=9lp0IWv8QZY
Sträckläsare
Vårsalut
Och receptet som sådant är följande:
En rejäl dos av fjällvyer.
Sol.
Snövidder.
Blia.
Sitta ute på vår altan inbäddad i filtar, blicka ut över Gardfjällets massiv och läsa en bok.
Mammas våfflor.
Göra upp eld ute i det fria när kvällsmörkret lagt sig, grilla korv och dricka varm choklad.
Tystnad.
Kalla nätter med ett himlavalv fyllt med stjärnor i alla storlekar. Ett himlavalv som man bara trodde fanns i sagorna. Om man inte har tur att vara uppväxt där det fortfarande finns ställen utan gatljus överallt.
Alla småfåglar som konverserar i alla tonarter.
Det sista en försmak av att våren är i antågande. Att det börjar vara dags för att göra den årliga turen till havet med några goda vänner.
Och så dom där flugparen som kopulerade hejvilt på den solvarma väggen på baksidan av huset. (Har dock inget med mitt batteriladdande att göra).
Så till er alla släpp fångarna loss det är åter vår!! Och vad/vilka det kan vara är ju en högst en individuell fråga, men jag tror dock att det är lite för tidigt att klä sig i bikini och badbaxor.
