Tillökning.

Ja så var det klart. Om sisådär 8 veckor så kommer vi att bli 3 i detta hushåll. Och det är den lille fyrbente lurvern som ska bli med mig och Lisa. Vad han ska heta har jag inte kommit på än.











Fyra veckor "gammal" och hur söt som helst.



Här brottas han med sin kavata syster, som för tillfället går under namnet "Tippen" pga den lilla vita svanstippen.





Vilket kan vara tröttsamt så man måste ta en liten lur.




De andra två systrarna var ju inte mindra söta dom heller.



Tur att 8 veckor går fort så han snart få komma hem!  


~ L

Tomato tomatoe.

Kan glatt konstatera att mina tomatplantor är ena riktiga slow starters. De har visserligen växt och frodats i somras i solens sken men nå såna där små frukter har inte behagat visa sig. Förrän i början på semptember. Då först såg man antydan till någe gröna små klot. Och nu, den 22 oktober så har den första av dessa 8 tappra pluttomater behagat mogna helt.



Och ute så är det frost. Tänk va livet kan va.


~L

Ibland kommer det fram innan snön har lagt sig och sen töat.

Igår eftermiddag på jobbet var det full rulle då det var cittror som skulle spela & sjunga för våra tanter och farbröder, rulltårtor som skulle bli fyllda med kräm och rullas ihop och skivas upp och serveras med en klick grädde till ovannämnda cittraspelande, å så mitt i alltihop så skulle jag ut och göra lite hemtjänstjobb på socknen. När jag var på väg hem från detta utejobbande så hittade jag inte åt min fina svarta halsduk med broderier på. Trodde att jag glömt den i grupplokalen men se där fanns den icket heller i morse. Jaha tänkte jag, det är väl typiskt att jag ska slarva bort den efter 1,5 månad. Dock inte personbästa som jag har när jag glömde finvantarna - som min kusindotra Monas sambos mormor (eller var det farmor?) stickat, efter en dags användade på Ica Gourmet. Inte ska ni tro att dom var kvar dagen efter. Så nu är det nån glad sate som får värma sina händer med vackra gråblårutiga vantar sen ett år tillbaka.

I alla fall.

Så skulle jag ut idag också strax före lunch på lite såna där sockenjobb i regnrusket. Och när jag passerar ett närliggande hotell så vad glädjande får närsynta skelögda jag syn på? Jooooo, min fina vackra halsduk som ligger där i regnslasket och fladdrar över en omkullblåst cykel. Kan man förstå att den låg kvar där jag tappade den? I detta regniga blåsiga väder? Sen igår?!?


Tackar ödmjukast för det. Nu ska den bara få sig ett surfbad och sen redo för att skyla min rossliga hals mot kalla kyliga höstvindar.

~ L


Bland mossa och troll.

Tog en promenad idag i skogen för att meditera. Plockade även lite blåbärs- och lingonris, samt en del fallna kvistar som det börjat växa mossa på. Dessa har jag nu stoppat ner i mina balkonglådor. Blev riktigt fint. Men ännu finare ska det bli med mossa som jag ska köpa till veckan.

I väntan på dessa bilder så får ni se lite annan skogsfrid som jag fotade:



En blåbärsskrutt som vägrar släppa taget.




I denna mossbelupna del av grenen så är det säkert ett myller av små varelser. Ett ekohus i
miniatyr?



Vackert litet blad.




Rak som en fura gäller då inte här.






Den första snön.

Nu doftar det nybryggt kaffe från köket. Gott när man är lite frusen.


~ L



Tre snygga skator satt i ett träd

 och solade sig i den härliga höstliga lördagen när jag var på väg för att beskåda ett litet mirakel vid namn Signe.



 Henne får ni dock inte se än.


 Men ni får tro mig att hon är så himla go och söt.

Eller, det är hon vare sig ni tror mig eller inte.

Sådeså.

Under avdelning övrig action denna dag kan förtäljas att jag blev kottbeskjuten av nån med lång brunröd lurvig svans - som förskansat sig högt uppe i en gran, när jag genade genom ett skogsparti på väg för att beskåda ovannämnda miraklet Signe.

~ L







Kärlek vid första ögonkastet.

Tyvärr så får jag inte behålla den. Bara minnet av dess ljuvliga fluffiga mjuka gosiga päls.




C´etais trés trés adorable!! Som dom säger i Frankrike.

~ L





Rosa Liksom.

Har kommit in i nån försenad Rosa period. Har köpt fleesejacka som är rosa och man ser nästan ut som en stor rosa sockervad i den. En till jacka i Rosa nyanser med blomster på. Å så lite annat Rosa.

Sen i förra veckan var jag med en av mina tanter på blomsteraffär´n och då såg jag Rosa Gerandium - en form av mini Gerbera. Så Fina! Köpte dom alltså och gjorde ett litet stilleben som nu pryder min byrå i sovrummet:



Notera den lilla fina figuren till vänster: Det är min Skyddshäxa som min Underbara Vän Annika gjorde till mig i julklapp för en massa år sedan. Och den är jag Rädd Om för Annika finns ju inte här hos oss längre, så hon kan inte göra nån ny.



Och så här blev det med lite ljusmysbelysning.

Den vackra tavlan har min en av mina andra Underbara Vänner - Sofia - gjort. Det kallas Vedic Art, och för den som vill finns det många vackra tavlor av henne till salu. Så ni vet. 


~  L

Priviligierad.

JAG har absolut Universums Bästa Vänner. Har just kommit hem från en av mina allra bästa vänners 40 års fest. Vi har ätit gott. Druckit gott. Skrattat gott. Dansat. Kramats. För att.

Där fanns en stor del av Mina Absoluta Underbaraste vänner. Som Jag Älskar Så JÄVLA Mycket att så jag skulle vilja omsluta dom med Hela Mitt Hjärta. För dom har varit  med mig i alla med- och motgångar. Dom har stöttat Mig i orkaner och solsken. Vi har delat Sorg och Glädje. Och jag vet att dom finns där när jag behöver dom. Likaså som jag finns där när Dom behöver Mig. För det är det vänner är till för.

Och.

Glöm aldrig att ett ord om än så litet, eller kort kan göra en dag så mycket bättre för en vän.



Ha ett FANTALASTIKST 40-ionde år Jane, för det är Du Värd!! ♥


Yours Truly,

~ L

Rymdiska Toner.











"Mother Nile" 

Med Deirdre Starr.



Så är det bara.

~ L


Det var en gång en liten gube som bode i en liten lådda.

För en herrans massa år sedan var jag på ett jubileum får vårat Folkets Hus och då hade vi äran att få se Martin Ljung still going strong. Han sjöng sin slagdänga Lingonben och roade oss även med andra guldkorn ur sin repertoar. Utöver detta så hade Herr Ljung gjort sig besväret att skriva ner 10 versioner av Fingal Olsson (Ni vet han som satt därborta). På lika många vykort. Som han efter att ha dragit varje version i sketch så gav han bort vart och ett kort till envar av de äldre (+75) damerna i publiken och av nån outgrundlig anledning och det sista gav han till Mig. Är ingen som samlar på autografer eller gillar idolisera kändisar men i detta fall så är jag verkligen lyckligt glad att jag har detta kort i min ägo.







Tack för det herr Ljung.


~ L

Hah haa haa hah ha hahahahahaha!!!

http://www.tjuvlyssnat.se/barn/det-svara-ar-att-fa-in-den-i-kyrkan

Sahara - en riktig ök(en)film.

I lördags kvällom såg jag till och från och slutet på en film med Matthew Mcnåt och hon Penelope. Handlade om en snubbe som åkte runt och dök efter marina antikviteter. Mitt i allt detta  skulle frk P leka hjälpande läkare nånstans i Afrika och rädda folk från nån konstig sjukdom som dom dog av. Under tiden letade herr M efter ett pansarskepp som skulle ha passerat i nån flod därikring som ingen trodde honom på att det egentligen fanns. Herr M har till sin hjälp en snubbe som mest av allt tappar sin keps hela tiden. Dom blir jagad av nån galen diktator som har nån mystisk anläggning där man dumpar giftigt avfall och som en annan snubbe till slut ska försöka spränga. Rörigt värre. Sen så är det nån snubbe som hela tiden kommer inlindad i en massa svart från topp till tå så det enda som syns är ögonen och ska spöa skiten ur herr M, och trots att denne svartklädde figur blir slagen ihjäl varje gång så verkar han återuppstå - för jag är säker på att det är samma snubbe som ska spöa hela filmen igenom. Hela detta kakafoniska filmäventyr slutar med en så kallad kärleksscen på en strand och man kan nu ju tycka att det skulle vara nåt romantiskt över det hela men inte ens det. Trots att Herr M och Frk P vid denna tid var fästfolk. Noll kemi.

Och man funderar ju på hur någon skulle kunna lägga peng på detta skräp för producering, men sen så ser man i slutet att det är ju herr M själv som är med och producerar exekutive så då fick man svar på den frågan.

Den får med andra ord Noll Plus.

~ L

En perfekt helg i höststormens tid.

Har man nu haft.

 Efter att ha handlat presang till hon som idag fyller 40 om precis 5 dagar, tog jag en sväng förbi konditoriet och köpte en apelsinkrans, som jag sedan traskade över med till min kära väninna Sofia för att ha som tilltugg till kaffet med surr, så hon fick lite vuxentid, medans hennes två kottar roade sig med annat (lördagsgodis å sånt).  Å skämde bort henne som hon brukar skämma bort mig, nämligen med massage. Som tack för denna 2 timmars bortskämning, fick jag hemgjorda köttebullar med kokepären, lingonsylt å brunsås. Bara en sån sak.

Söndag blev jag inviterad ut på landet till en annan väninna och hennes familj på paltlunch. När jag kom hem var jag på så gott humör att jag rensade lite på balkongen bland gamla blomster och blad. Tänkte chocka grannarna med att dekorera lite höstfint i mina balkonglådor.

I väntant på resultatet av höstfintet där så får ni se lite annat höstfint och mig i en ny frisyr som jag har min goa brorsdotter Ullis lika goa kompis Lina att tacka för.








~L

Mycket viktigt.




Detta kort fick jag av Min Systeryster häromdagen. Och det är ju så himla sant. Tänk er en planet UTAN CHOKLAD.
Nä, det går ju bara inte för sig.





~ L

RSS 2.0