Proudly Present del 2

www.myspace.com  Polly Tones med nya fräscha låtar!


/ From a very very proud Auntie!!

En himla mysig röst.

P1, Solja Krapu, Vid dagens slut, Tisdagar, 21.45, även  30 dagars arkivet.


Bättre sent än aldrig om läkande trädgårdar ....

När jag blir stor ska jag ha ett hus på landet och en stor trädgård. Och hela sommarn har jag tillbringat på min balkong i min lilla men ändå mysiga trädgård läsandes Läkande Trädgårdar av Donald Norfolk. En bok som alla borde läsa för att den får en att må så himla bra och man lär sig att tiden står aldrig stilla i en trädgård och hur mycket bättre folk skulle må om dom ägnade lite mera tid åt trädgårdar. Det behöver inte vara en gigantisk trädgård med de exklusivaste ros-sorterna osv.
      Det är en bok som har varit på tapeten bland många av mina vänner och som har smittat av sig.  Min kusin hade ett exemplar både i pocket och med pärm. Hon var på besök här i Umeå och pocketen hade hon med sig när hon reste för det var lättare att läsa ur. Slutade med att hennes karl ringde och ville att hon köpte en till honom för han hade börjat läsa ur hennes pärmex. medans hon var borta och innan hon åkte tillbaka till Härnösand hade hon hunnit inhandla 4 exemplar till flera andra. Detta på två dagar.  Den är inte dyr heller. Kostar ungefär 69 kr. Värt varenda krona. Full med kloka ord och citat och tips för en fin trädgård och då menar jag inte hur du bäst får rosor att överleva och vilket gödsel som bäst passar narcisser osv. Nej, utan istället visar Donald att folk sedan tidernas begynnelse har mått bra av att gräva i jorden och fått det att grönska. Att du inte behöver vara nån flera år utbildad trädgårdsmästare för att lyckas. Eller kunna rabbla alla blomsarter på latin.

Så även om hösten står för dörren så är detta en ypperligt bra bok att läsa och begrunda i vintermörket för den ger hopp om den kommande våren och med den allt det gröna sköna, humlors surr, fågelkvitter, vattenporl, blomdoft osv osv osv

/ Amen

Blå musik och näckaspel.

Om man som jag gillar folkmusik med nymodern tolkning och gamla vackra visor så kan jag varmt rekommendera dessa två qvinns och det av den anledningen att dom vet hur man sjunger en text med känsla och innerlighet!


Lena Willenmarks "Älvdalens elektriska" ; Det är som om man stod där i skogen och hörde hennes vackra stämma ljuda i sommarnatten. Och så får man lära sig lite jämtländska på köpet. Eller vad sägs om " Sos iett silder glimmer bar souli skain, so ir anlitedh mett bar ig liv".......

Sofia Karlssons " Visor från vinden";  Hennes version av  " Balladen om om riggen Blue Bird" är ett av det vackraste jag hört på länge - och sorgligaste. Sen jag hörde henne på Holmön och hon spelade " En spelmans jordafärd" som extranummer vill säga. Den sjöng hon rakt in i  mitt hjärta så tårarna började rinna som en bäck som forsar om våren! Men vackert var det! Sången alltså -  inte mitt gråtande =)

Lyssna & Njuuut!!

Lyckobringande

Nyckelpigor... fyra stycken på ett och samma ställe, smäller mycket högre än en lyckoklöver tycker jag i alla fall. Så nu kan jag bara ha tur i massor =)


Världen har blivit en pärla fattigare men himlen en stjärna rikare.

Ja.... vad ska man säga.... eller skriva....en vän till mig har gått  bort alldeles för tidigt. Men det är så jävla typiskt (ursäkta franskan), att när en människa -  efter många års elände, motgångar och knäppa karlar äntligen  träffar en vettig typ som inte bara är en dröm utan verkligen finns på riktigt  och solen  skiner på en....  Då...    *poff !*. ...      

                                                                           
                                    

                                                                                             Va?    



                                                                         Ska det vara på det viset??  





Den här kvinnan som verkligen är en pärla. Hon sa vad hon tyckte, och det var inte alltid roligt att höra  men med ett hjärta stort som universumt självt. Jag och hon har inte umgåtts så mycket de senaste åren - men det spelar ingen roll. Ibland blir det bara så att man kommer ifrån varandra.  Hon var en vän ändå och kommer alltid att finnas i mitt minne så länge jag lever.  Vi hade kul ihop när det begav sig.    

En gång skulle vi åka iväg och grilla korv mitt i vintern och så långt var det bra. Vädret var fint och snön var så där lagom skarig. Det enda som inte ville sig var elden. Hur vi än bar oss åt så slocknade den innan den ens hade hunnit få fart. Det brann på mitten - det var det enda tills det brunnit igenom då slocknade det.  Till slut hade vi gjort av med alla tändstickor så vi fick ge upp den grillade korven och äta den som det var. Tur att det var falukorv. Till saken hör dock att våra bådas fäder hade varit timmerhuggare och vana skogsmän när dom fanns i livet  (hon var alltså faderlös liksom jag),  så vi sa till varandra att ´"nu sitt nog våra fäder och skratt åt oss för att vi int dugd  till å göra upp n´eld".  Men det var inte bara uteliv. Nattliv blev  en det hel del också. Många roliga fester tillsammans. Hon hade många roliga kommentarer, var kvicktänkt och skön humor. 

Tack för att jag fick förmånen att lära känna Dig.
Önskar dig all lycka till på din resa in i det okända dit ingen kan följa med dig.
Love & Light




 


RSS 2.0