Hur mår katten?

Jo, tack det verkar gå åt rätt håll. Den lilla  gamla damen är hjärtligt less på att ha en matte som ska kolla henne HELA TIDEN så att hon inte hamnar i nån sån där otäck insulinchock igen.  Man vågar knappt somna på kvällarna innan man har sett om hon går normalt dvs inte vinglar det minsta, eller ligger och ser allmänt seg och borta ut. Men att jag ger viltskav varje gång hon ska ha insulin verkar göra susen. Jag har fått  sänka antalet enheter igen så nu är vi nere på 1+1. Yeeyy!!
Och hon ska in på koll igen nu på torsdag och underbarare veterinärer har jag sällan träffat. Prognosen för att min lilla kärlekslurva ska leva längre och må gott verkar väldigt god. Och i morse  hade hon tagit sig upp på fönsterbrädan  i vardagsrumsfönstret och satt och spanade, vilket inte hänt på många veckor.


Yeeyy igen!!


˜ L

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0