Min Farmor Helga.

Skulle ha haft namnsdag idag om hon hade levat. Dock  en aningens uråldrig också. För hade hon levat till denna dag hade tanten varit hela 107 bast. Hon var nämeligen född 1903. Hon var en riktigt go gumma. Jularna hos henne var så roliga,  för då var alla min fars fem syskon med familjer med - inklusive vår familj, och vi fick tedricka som dracks ur dom finaste glasen med guldkant och som var på fot. Dom finns kvar än i denna dag.

Det starkaste minne jag har av min farmor är när hon satt i sin fåtölj i vardagsrummet och virkade eller stickade. När värken blev för svår och hon inte orkade gå till kyrkan längre på söndagar, så satt hon alltid och titta på gudtjänsten på tv och handarbetade. Och jag gör likadant. Inte tittar på gudstjänster, men väl annat när jag sitter och virkar eller vad jag nu kan tänkas tråckla på med händerna. Rena terapin.

Tyvärr dog hon när jag var bara 11 år. Men alltid när jag hälsar på min faster - som bor kvar i det huset, så brukar jag gå och sätta mig i farmors gamla fåtölj och tänka på henne. Helga. Som blev änka vid 46 års ålder. Hon gifte dock om sig med sin kusin. Som fick heta Onkel förutom Georg som var hans tilltalsnamn. Inga mera barn blev det. Men han blev en himla bra farfar för oss. Han var snäll och generös. Han brukade röka pipa. Och varje gång jag känner doften av piprök så tänker jag på honom.


Till råga på det,  kan jag faktiskt säga att jag har träffat människor som var född på 1800-talet. Som min morfar. Ungefär en sådär 120 år bort och lite till. Hur häftigt är inte det?

~ L





Kommentarer
Postat av: Anonym

Morrn.."skithäftigt" på min ära Att få träffa människor,som vandrade här för så länge sedan Det är fint med vackra minnen Ha de gott Kram

2010-11-22 @ 08:22:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0