naltatokut

I mitt jobb så möter jag dagligen gamla människor som minns svunna tider. En del av dessa har som det blir på ålderns höst mist många av sina vänner. En del har varit den som "blev sist kvar". Att alla de gamla vännerna är borta. Ensamt och tomt. Och det enda besök man kanske har är när vi kommer. 








Här morsan med en av sina väninnor; Bojan, dom skulle försöka sig på en "rockpose". Dom har känt varandra i över 50 år.

Och detta är Tant Mamma Ulla som varit också tjenis med morsan sen mitten av -50 talet. Dom klipper och rullar håret på varandra sen dess och kommer så att göra när dom sitter på hemmet också hur vimsiga dom än blir har dom sagt.



Och spelar man Tom Jones eller Elvis P så får dom något alldeles drömskt i blicken och blir alldeles fnittriga som om dom vore 17 och inte 70+.


Så vad jag vill ha sagt är att det kommer en dag när det tar slut och av egen smärtsam erfarenhet så vet jag att det kan vara mera Nu än Sen. Så alla dom där "hinner inte", "har så mycket att göra", "får ta det sen" eller "en annan dag" ska vi ta och sluta upp med och ta vara på den tid vi har -  för fortare än vi anar så är senare här och man har bara minnen kvar. Och det enda man kommer att ångra är allt det man INTE gjorde.

Så jag ska genast boka en träff med frk E för en omgång alfapet och öldrickning.

Amen.


~ L